I’d like to complement the incredibly dull recent post about the Collaborative writing. That post was written in the old, uninteresting style that you generally want to avoid in a blog. It is the style of someone _telling_ you about things. Could have been written on any conventional corporate web site.
The following text is from the original project proposal (in Swedish only, sorry). It’s contains also the motivation about the project, why it exist, what are the main problems, and so on. A more intrestng read if you ask me.
—
Skrivande av vetenskapliga rapporter (“papper”) är en viktig del av universitetet/högskolans verksamhet. Genom dessa sprids den kunskap som skapas genom forskning samtidigt som resultaten granskas och kvatitetssäkras. De senaste åren har jag och kollegor varit inblandade i skapandet av en hel del sådana rapporter (se http://is.dsv.su.se/Publications.aspx?Lang=en för ett relativt aktuellt index över de rapporter som producerats av personal knuten till Syslab). Som kan avläsas ur detta index är rapporter skapade av enskilda forskare undantag. En typisk rapport har flera författare.
Att flera forskare arbetar tillsammas och författar en rapport medför ofta problem vid skrivandet. Dessa problem sträcker sig över ett vitt spektrum, allt från inkompatibla editorer till oenighet om skrivrutiner. Situationen kompliceras dessutom av att det blir det allt vanligare att enskilda forskare är skilda åt fysiskt och att alltså all kommunikation sker elektroniskt via mail, messenger och telefon istället för personliga möten.
I denna situation ägnas en alltför stor arbetsinsats åt att administrera rapportskrivandet och man konstaterar lätt att det vanliga, traditionella sättet att skriva har brister. Man kan hävda att dessa brister kan åtgärdas mer genom till exempel utbildning i de verktyg man använder eller genom att skapa bättre diciplin i samarbetsformerna. Problemen är kända och olika lösningar har skapats genom åren. Det går till exempel att införa versionshanteringssystem, katalogstrukturer och namngivningsstandarder i skrivprocessen för att komma tillrätta med en del av problemen. Genom sådana åtgärder kommer man utan tvivel långt.
Å andra sidan utvecklas idag nya skrivverktyg och nya sätt att arbeta baserat på Webb-teknik. Dessa nyheter ger möjlighet att arbeta på fundamentalt annorlunda sätt än de som hittills använts och medför att att man i en högre grad kan gå ifrån de verktyg och arbetssätt som skapar de problem som ovan nämnts. Dessa verktyg spänner från Wikis till on-line ordbehandlare som ofta är del av större innehållshanteringssystem (“Content Management System”, CMS). Exempel på produkter för kollaborativt skrivande är MediaWiki som är det program som driver uppslagsverket Wikipedia och de webb-läsarbaserade ordbehandlarna Writely, Zoho Writer och JotSpot. Gobby är ett exempel på en ordbehandlare där samarbete inte sker genom en webb-läsare utan på annat sätt.
Det finns i dessa nya verktyg och arbetsätt möjligheter att avsevärt förenkla arbetet runt rapportskrivandet utan att förlora något i kvalitet hos slutprodukten. Ytterligare fördelar är förbättrad åkomst till dokumentet för medförfattare samt att möjligheterna för universitetetet att inventera vad som producerats över året underlättas. I en sidoanmärkning kan nämnas att mottagare av rapporterna (alltså publicerande förlag, vetenskaplig samfund och allmänheten) bara har krav på slutprodukten (kvalitet, format, etc.).
Processen att ta fram den står det var och en fritt att utforma.
Syftet med detta förslag till internprojekt är alltså att undersöka de nya verktyg och arbetssätt för rapportskrivning som vuxit fram baserat på Webb-teknik. Förhoppningen är att eventuella fördelarna med dessa nyheter överskuggar nackdelarna och att man på sikt åtmistone kan komplettera dagens verktyg och arbetssätt med dessa nyheter. Konsekvenser är att bättre och effektivare sätt att producera rapporter kan införas på DSV. I förlängningen har naturligtvis även studenter vid DSV nytta av detta då rapportskrivande i högsta grad ingår i deras uppgifter/utbildning.